30-årig öländsk idrottshistoria

FRIIDROTT

Under lördagen avgörs Ölands kyrkstafett för 30:e gången. Den anrika stafetten har länge varit en symbol för friidrotten på Öland. Sakta men säkert har dock löparkulturen i Sverige börjat mattas av liksom deltagarantalet i kyrkstafetten som en gång i tiden lockade flera tusen löpare till Öland.

Tanken till Ölands kyrkstafett föddes i augusti 1978. Initiativtagarna var Högby IF:s starke man Carl-Gustaf Nilsson, även med i Ölands Idrottskrets, samt ÖIK:s sekreterare Sven-Olof Carlsson och Leif Gerhardsson i Föra AIK.

– Det låg lite i ropet att anordna friidrottstävlingar av detta slag på den tiden. Och idén att använda kyrkorna på Öland som växlingsplatser föddes ganska tidigt då de är lite av naturliga knutpunkter, säger Nilsson.

Avsikten var från början att stafetten skulle sträcka sig över 22 sträckor. En ritning över sträckorna togs fram men ganska snart bestämde man sig att det räckte med tolv sträckor.

– Tidigt bestämde vi att Algutsrum skulle vara start och mål. Sedan skulle man springa upp till Köping och vidare till Egby. Därifrån vidare till Norra Möckleby för att sedan återvända mot Algutsrum. Totalt blev de tolv sträckorna 83 kilometer.

LENNART HYLAND

1979 avgjordes den första stafetten och hela 62 lag kom till start.

– Vi annonserade ganska mycket och lyckades till och med locka Lennart Hyland som speaker, vilket givetvis drog en hel del folk. Efter loppet hade han en Hylands hörna på Hotel Skansen, säger Nilsson.

Året därpå passerade deltagarantalet 100 lag. Toppen nåddes i slutet av 80-talet och i början 90-talet då över 300 lag deltog.

– Ett tag funderade vi på att sätta ett tak för antalet deltagande lag. Det var lite ”problem” med trafiken och det var ofta väldigt långa köer. Vi var till exempel tvingade att köra ut löparna till startplatserna innan loppet började eftersom det var sådana köer under loppet, säger Nilsson.

BANTAD STAFETT

1999 bantades dock stafetten till åtta sträckor, vilket året därpå ökades på till elva som det även är i år.

– Många hade svårt att få ihop lag och därför bantade vi ner antalet sträckor och förkortade sträckorna lite. Nu är banan 64 kilometer lång och sträckorna är mellan 2,7 kilometer upp till 8.2 kilometer långa.

I samband med detta flyttades även starten från Algutsrum till Färjestaden. Kurt Carlén, dåvarande ordförande i Ölands Idrottskrets, kläckte idén att förlägga start och mål i Färjestaden för att få med sig fler sponsorer i tävlingen, vilket gjorde att tävlingen kunde leva vidare.

OSÄKER FRAMTID

På senare år har dock stafettens deltagarantal sjunkit kraftigt. För ett par år sedan var man nere runt 30 startande lag och kyrkstafettens fortsättning är i dagsläget mycket osäker.

– Det krävs lika mycket jobb att arrangera ett lopp med 30 deltagande lag som det dubbla och ibland ifrågasätter man om det är värt det, säger Nilsson.

En positiv utveckling har dock Lilla Kyrkstafetten. Förvisso springer lagen inte mellan några kyrkor men deltagarantalet har varit kraftigt ökande och ett populärt inslag bland skolbarnen i årskurs ett till och med sex.