Väx och vila

Fredag afton. Åter hemma i mitt gamla hus i Ullevi i djupet av Ölands Mittlandsskog. En veckas intensivt och inspirerande arbete avslutades idag med arbetsmöte på Stiftsgården i Kastlösa, som ni åtnjuter här i bild. Jag sitter nu hemma och summerar. Utanför fönstret glöder de sista färgstarka höstlöven, som flaxar och skälver i höstvinden i skymningen. Jag tänker: Hur skulle jag klara mina arbetsuppgifter och mina roller i livet utan den reträttplats som mitt gamla hus i ulleviskogen är?!I en värld med stress, snuttifieringar och krav är det som om tiden rinner oss ur händerna. Vi får en känsla av ständig otillräcklighet. Mer än någonsin behöver vi platser för återhämtning och eftertanke.Jag har en sådan plats varje gång jag kommer hem och jag vårdar den möjligheten till att summera. Så kan jag växa och vila. Så får jag kraft och ork att ge något till omvärlden. Alla har inte den möjligheten. Stress och krav fortsätter hemma efter arbetsdagen. Det gör att många har ett behov av någonstans att summera, växa och vila. Idag har det behovet i Sverige vuxit till ett gigantiskt berg vill jag påstå. Man slukar böcker om meditation, hur man ska njuta, fånga nuet. Men finner inte möjlighet att göra det. Hemkommen från Stiftsgården i Kastlösa ser jag igen (och igen, och igen...) att här finns möjligheten att stanna upp, summera, växa och vila.Visserligen var jag där på ett arbetsmöte gällande gårdens framtid, ekonomi och utveckling. Men miljön frammanar lugn och eftertanke. Pauser i arbetet ger tid till en stund på prästgårdens förstukvist, god och vällagad lunch i restaurangen eller bara att stå stilla under något av de stora träden. Arbetsmötet gav vid handen att det olyckliga minusresultatet minskar, men vi har en bit kvar att gå. Det olyckliga berget av människors behov av återhämtning och vila för att växa kan bli en tillgång. Både för gårdens besökare och för gården. För att utveckla den möjligheten på gården säger jag: Lita på mig, Stiftsgården på södra Öland kan komma att sticka ut som en frisk källa för många törstiga på möjlighet till att vila och sen växa. Men det kräver att många fortfarande sätter axeln till vagnen! Finansiering och arbetshänder till gården behövs för att förverkliga de konkreta utvecklingsmöjligheterna som nu ligger på styrelseborden.Alla som vill hjälpa till får gärna höra av sig till mig, ni vet var jag finns. Det här ska bli roligt! Sanna mina ord!Anne Wilks