Sköna söndag
Ja, skön och skön söndag.....Det är den dagen i veckan man måste göra det jobb man inte hunnit i veckan. Så den är oftast inte så skön som den låter. Men jag försöker försköna den. En massa skrivande av protokoll stod på dagordningen under denna söndag. Inte så jättekul. Men medan jag mornade mig till radions P1:s ”God morgon världen”, så föresatte jag mig att saxa protokollsskrivandet med stavgång. Och det gjorde jag faktiskt bra! Jag gick ut lite vackert med en liten promenad i malmgatan stödd på rollatorn, för kroppen är seg å krokig om morgonen. Då fick jag följe av västergrannen Karin på hundpromenad. Vi motionerade både benen och vårt munläder; två flugor på smällen!Sen skrev jag mina protokoll och baske mig hann jag inte effektiv gå ut en runda stavgång också!Och vad hörde jag under dagen: Jo ett jäkla tjoflöjtande av talgoxar som sjöng sitt situ, situ överallt. Förspel till familjebildning, parning och ägg med kläck till nästa generation. Kul, kul! Men i början av februari.....På öländksa: Världen verkar ”ännavänd”! Det borde vara långt kvar till småfoglarnes vårmadrigaler. Det jag kan hoppas är att de mörka vinterdagarna, där ingen snö lyser upp, gör att människor på ön sjunger parningssånger i sängkammarmörkret, så vi ökar invånarantalet och barn i de underbara byskolor vi har. Vad byskolorna beträffar förstår jag inte Borgholms kommuns utspel med att barnen i de smärre byskolorna inte utsätts för utmaningar i den utsträckning som behövs. Önskar kommunen att de utöver de vardagliga utmaningarna, så måste barnen utsättas för mer obehagligheter i form av mer hot, knark, bråk och liknande?”Hvad är det?” säger jag med Martin Luthers ord! Sjukt! Anne Wilks
