Ris, ros och musöron
Erik Ek, som var den siste brukaren av nuvarande Eksgården, så till mig titt som tätt: ”Å, du gräbba har öron som en schäferhund!” Eftersom jag alltid var uppdaterad på det mesta i stort och smått. (Uppdaterad visste han ju inte vad det var, men så menade han om man tar till dagens floskelspråk). Men nu är det de mindre öronens tid, musöronens tid.Plötsligt idag har björkarnas lövsprickning gett björkarna löv stora som musöron och det är ett gammalt mått på att våren verkligen är här. Dagen började med möte på Guldfågeln (Guldfåglen på öländska) i morse.Vi diskuterade deras medverkan i Skördefesten. Vi, det var Jörgen, jag och Johan på Guldfågeln. Sen kom Jimmy på Guldfågeln in. Det fanns ingen stol till honom, så han testade att sätta sig på en till synes fylld kartong på Johans kontor. Kartongen var tom, så Jimmy befann sig på ett ögonblick sittande i botten av en stor kartong på golvet. Helt lugnt fann han sig tillrätta med sina långa armar och ben spretande ur kartongen.Där satt han helt cool med sin kaffekopp på golvet bredvid den kartong han satt i. SÅNT gillar jag. Glada, kreativa personer som struntar i tillfälliga konstiga lägen och koncentrerar sig på mötesuppgiften.Glad upplevelse på Guldfågeln. Desto sorgligare blir det ikväll, valborgsmässoafton, då ett stort antal fågelbon eldas upp i alla majbrasor. Samtidigt pågår flisning av skogsflishögarna, där fågelbon massakreras. Flis till miljövänligt bränsle är bra, men .... Fira våren med långliggande rishögar och skogsavverkningarnas samlade rishögar, som nu bränns ikväll med fågelbon är ingen bra vårfirning... Dock, har Åke i Ullevi, till allas vår glädje, bestämt att den stora rishögen från hans avverkning i min skog får vänta att brännas till hösten, så fågelbona där kan vara trygga med alla fågelungar! Ros, ros, ros till familjen Nilsson i Ullevi för lugnet i ris! Anne Wilks
