Gustav Schön: ”Jag kommer aldrig besöka Ljungby”
”Vem f*n åker till Öland så här års?” Sa han med en belåtenhet.
Jag hade precis öppnat dörren till bilen med slogan ”Ölands största tidning” när han vräkte ur sig kommentaren. Den har suttit som ett irriterande tuggummi under sulan sedan dess. En riktig ölänning skrattar åt kommentaren, skriker något fyndigt tillbaka och glömmer den. Får väl skylla på att jag behöll min professionalism som journalist där och då.
Jag var på min första Ölands idrottsgala förra lördagen. Det får ändå ses ett steg i rätt riktning. Så tänkte passa på att rikta några personliga kängor och utmärkelser från min öländska galadebut.
Galans konfetti-kung: Jag själv! Om någon undrar så var det undertecknad som ställde till med konfettiregnet. Lite panikartat pangade jag iväg den första kanonen. Gick betydligt bättre på andra försöket.
Galans proffs: Fotbollsproffset Petronella Ekroth i alla ära. Men på den här galan var det köksmästaren som var galans största proffs. Servera nattbakad karré med äppelsky på en galamiddag. Har han slagit huvudet i kastrullerna? För karré ger inga flådiga gala-vibbar direkt. Det klingar webergrill och husvagnssemester. Men mums vad den smakade gala!
Galans guldtips: Nu ska jag gå in i rollen som matkritiker och expert på området (jag har själv jobbat i sex år som servitör på Globen i Stockholm). Så här ett tips till idrottsgalan uppe i Stockholm. Skippa oxfilén i år! Känsliga råvaror till större sällskap är dömt att misslyckas. Överkörd oxfilé på en stekhet tallrik med inbränd rödvinssky har jag serverat till stora killar som Peter Forsberg, Henrik Stenson och (lilla) Kronprinsen. Redan innan man ställer ned tallriken så börjar det mentala arbetet inför avduket. ”Säg inte standardfrasen: Smakade det bra här? Nicka och le artigt. Sen går du bara mot nästa halvätna tallrik.”
Ingen gala för en vegetarian: När jag hade slickat rent min tallrik fick kollegan Magnus Anderberg precis in sin vegetariska rätt. Ingen gala för en vegetarian alltså.
Galans besvikelse: Förväntningarna var skyhöga men skvallret var näst intill obefintligt. Antingen har kollegorna haussat galans skvallerchanser eller så är jag inte lika mycket skjutjärnsreporter som de. Men när man väl fick napp på sitt utlagda bete så kom Silverlinjen(?) emellan. Framåt småtimmarna var det desto enklare att gaffla ur er några silly-rykten. Det blev på sin höjd ett par flyktiga silly-rykten. Inga namn eller källor nämnda. För jag vill inte ha några huvuden rullandes.
Galans höjdpunkt: Vad är en gala utan SSG? Så kändes det. De var inte bara galans stora vinnare utan de blev även galans festfixare.
Galans överraskning: Att priset till årets idrottspersonlighet gick till Bengt ”Kyl-Bengan” Johansson var väl väntat. Han hann med nöd och näppe svida om till galaklädsel för ta sig från bowls-SM i Löttorp. Han skulle ju dela ut pris. Aldrig har det väl känts så bra att bli upplurad på läktaren som då?
Galans stora förlorare: Ni som inte var där. I synnerhet den där belåtna supportern från Lagan AIK som vräkte ur sig den spydiga kommentaren utanför Glömmingelunden. Den lilla föreningen utanför Ljungby ska för första gången spela i division 3. Grattis! Men jag kommer aldrig besöka Ljungby.
