Sport

Ölands snabbaste som 40–åring – träffsäkrast som 80

Skytte Artikeln publicerades
Rudolf Bigler har bland annat vunnit ett Ölandsmästerskap i K-pist.
Rudolf Bigler har bland annat vunnit ett Ölandsmästerskap i K-pist.

Degerhamns skytteförenings starke man. En gång i tiden den främste mångkamparen på Öland med ett gäng öländska veteranrekord i friidrott.

Rudolf Bigler kom till Öland från Schweiz som 23-åring. Och här har han stannat. Den 24 mars fyllde han 80 år.

– Folk här i Sverige var väldigt trevliga. Förutom när jag vann i tiokamp. Då var det ingen som gratulerade och tävlingen blev inte av igen. Jag var väl för överlägsen, haha.

17 sekunder blankt är Ölandsrekordet på 110 meter häck för 40-åringar. En tid som står sig fortfarande nu när Rudolf Bigler fyller 80 år.

Hur bra är det egentligen? Ja, de senaste åren har tiderna 18,85 och 18,53 räckt för att ta guld för 40-åringar på SM.

På väggen i källaren hänger ett grönt diplom som berättar att Rudolf Bigler tävlade på mästerskapet i Hannover.

– Jag kom inte loss. Engelsmannen på banan intill låg precis intill mig och stötte till mig med sin arm vid varje häck, säger han, svär för sig själv och visar ett svartvitt kort från tävlingen.

17 sekunder blankt är en tid som räckt för final i VM för veteraner 1979. Men tiden i semifinalen var 32 hundradelar långsammare än hans personliga rekord och han blev utslagen.

– De hundradelarna som irriterar mest i mitt idrottsliv. Det hade varit kul med en VM–final.

Ruedi Bigler är uppväxt i Schwieziska Sankt Gallen och orten Degersheim.

Det han inte visste då var att han som 23–åring skulle ta sig till Öland och bosätta sig på en ort med ett snarlikt namn och bli kvar där till sin 80-årsdag. Rudolf fick efter ett praktikantutbyte jobb på Degerhamns gård kort efter att han kom till ön den 1 maj 1962.

– Det var mänskligare här, i Schweiz jobbade vi från fem på morgonen till halv åtta på kvällen på gården.

Han träffade kärleken Ann–Mari och kom snabbt in i idrotten på Öland, först Ölands Smedby med ”Icke” Svensson i spetsen.

– Det fanns inte någon skola att lära sig svenska som nu. Jag lärde mig språket mycket genom idrotten. Folk var väldigt trevliga och tillmötesgående, säger han och tittar upp finurligt.

Rudolf lämnar köket för att ett vandringspris där hans namn står ingraverat tre år i följd.

– Förutom när jag vann i tiokamp. Så mycket kan jag säga. Det var mina första år här och jag var inte svensk än. Ingen kom fram och gratulerade. Inte någon. Förutom på gården där jag jobbade. Det var tufft men såhär i efterhand kan jag skratta åt det.

– Jag vann två gånger till och sedan blev det inte den där tiokampstävlingen på Öland inte av fler gånger. Jag var väl för överlägsen, haha.

 

Vandringspokalen från mångkampsmästerskapet på Öland.
Vandringspokalen från mångkampsmästerskapet på Öland.

Huset på Målarvägen i Degerhamn har han bott i drygt 50 år nu. Väggarna i de små rummen i källaren är tapetserade med olika prestationer från idrotten. Rubriker som ”Vilken skyttehelg för Bigler” och ”Rudolf tog ÖM–titeln” trängs med kransar som han vann som friidrottare i Schweiz. Han tar fram ett kort där han står ihop med sina två bröder efter en mångkampstävling i Schweiz som 20–åring.

– Jag vann en del priser redan då, säger han och läser upp resultat från en liten lapp han sparat från mångkampstävlingarna där han tog guld i konkurrens med många av de bästa ungdomarna från Schweiz.

Rudolf Bigler minns fortfarande sitt ÖM–guld i fältskytte: ”Hade jag läst på ordentligt hade jag förmodligen missat allt.”
Rudolf Bigler minns fortfarande sitt ÖM–guld i fältskytte: ”Hade jag läst på ordentligt hade jag förmodligen missat allt.”

Där står ett gammalt diplom på tyska från 1959 när han låg i lumpen och vann sin första skyttetävling, i gevär. 29 år senare skulle han ta hem sitt första Ölandsmästerskap i gevär, fält.

– Jag minns det som igår, det blåste från öster och var knepigt. Men jag var inte nervös alls, det var min dag. Vi kom fram till sjätte och sista målet och jag fyllde det. Först efteråt insåg jag att det fanns en liten innerring som krävdes för en full träff. Jag hade inte skjutit fullt, jag satte bara två av sex och trodde det var kört, berättar Bigler.

– Men det var så svårt i blåsten att de andra två i toppen var ännu sämre. Hade jag läst på reglerna bättre hade jag kanske ansträngt mig för mycket för att träffa den lilla ringen och förmodligen missat allt. Jag vann mitt första ÖM på det. Det är så skytte fungerar.

Redan andra året på Öland började han med skytte i Degerhamns skytteförening och sedan dess har han varit med och utvecklat klubben.

– Ja har väl haft alla roller utan ordförande, haha. Materialförvaltare, skytteledare och ungdomsledare och gud vet allt.

– Bronset i Nordiska mästerskapen för veteraner på 110 meter häck är en av de medaljer jag är stoltast över. Det känns stort, konstaterar Rudolf Bigler nere i källaren på huset i Degerhamn.
– Bronset i Nordiska mästerskapen för veteraner på 110 meter häck är en av de medaljer jag är stoltast över. Det känns stort, konstaterar Rudolf Bigler nere i källaren på huset i Degerhamn.

Medaljerna hänger på en lång rad fram till prisskåpet som är fullsmockat, två sköldar med minst 100 ÖM–utmärkelser från friidrotten och skyttet totalt. Han hänger en medalj runt halsen.

Det är ett brons från Nordiska mästerskapen för veteraner på 110 meter häck. 1989, när Rudolf var 50 år. Tio år efter de där förargliga hundradelarna på VM alltså.

– Det här är en av de medaljer jag är stoltast över. Det känns stort.

Han tävlade först för Ölands Smedby AIK, sedan IFK Borgholm och sedan Högby IF. 110 meter häck var hans bästa gren. Men även på 100 och 200 meter, längd samt spjut har han ett gäng Ölandsrekord för veteraner.

– Idrotten betydde mycket för mig mycket. Kör man för hårt så kan det ta slut vid 25 år. Jag har kunnat hålla på länge eftersom jag inte tränade lagom hela tiden.

Ölands snabbaste 40– och 50–åring någonsin. Hur känns den titeln?

– Det är kul. Så länge det varar. Vi får se hur länge, när Carl–Gustafs son (David Nilsson) blir så gammal slår han väl alla rekord som finns, haha.

– Jag var alltid startsnabb. Sedan opererade jag knäet och kan bara gå långsamt. Nu får jag vara bra på något annat, säger Rudolf och går för att hämta ännu en grej, en karta med fem skyttetavlor från slutet på förra året. I stort sett alla skott mitt i prick, 53 poäng totalt. Ett resultat som alltså är över tio poäng i snitt, mitt i prick ger extra poäng.

– Jag sparade den för man vet aldrig hur länge man fortsätter vara så här pricksäker.

80 år alltså. Men senaste veckans tävling i Degerhamn hade han 202,7 poäng på 20 skott och vann.

–Vinnarskallen sitter i fortfarande. De flesta är lite yngre än mig, bara 70 år. Det är kul att vinna mot ungdomarna, haha.