Sport

Jansson: ”Alla måste kunna förhålla sig till näthat”

Krönika Artikeln publicerades

Sociala medier, sociala medier, sociala medier. Alltid dessa sociala medier.

Elitidrottsvärlden måste inse att näthatet är här för att stanna.

I måndags kväll sträckte Sebastian Larsson upp armen i eget straffområde i Madrid. En bollblockering, straff och spanskt mål senare stod det 1-0 i EM-kvalmatchen i fotboll mellan Spanien och Sverige.

Sedan dess har det gått att följa en synnerligen intressant näthatsdiskussion i sociala medier.

Som en följd av straffen och resultatet så fick Sebastian Larsson ta emot ett antal (relativt sett inte särskilt många) negativa kommentarer på sin Instagram. Ett par var övertramp, de flesta var det inte, men i kölvattnet av förra sommarens ”Jimmy Durmaz-gate” så lät inte reaktionerna vänta på sig.

De flesta av de stora svenska mediakanalerna skrev om ”hatstormen” som Larsson utsattes för. Det blev mängder av artiklar, rubriker och reaktioner. Inte sällan med en fördömande ton från läsarna som undrade vart dagens samhälle och dess människor är på väg.

Men... var det verkligen SÅ mycket hat?

* ”14 av 157 kommentarer är negativa. Är det konstigt att 14 personer av, säg 700 000 som såg matchen är idioter och skriver en Instagram-kommentar? Det är 0,00002 %”.

* ”De allra flesta skriver dessutom saker oskyldiga saker som ”bollrädd?”, ”vi spelar fotboll, inte handboll” och min personliga favorit ”snyggt ollon nylle”

”Om det finns någon nyhet i detta så är det snarare ”kärleksbombningen på Instagram efter straffen”. Det var ju redan efter matchslut 10 ggr fler kärlekskommentarer och imorrn 100 ggr fler”

Ovanstående stycken är tre av flera tweets som kunnige Erik Carlsson – som jobbar med digital marknadsföring, och som tidigare varit anställd på både Aftonbladet och Expressen – skrev efter måndagens match.

I det stora hela så är Carlssons åsikt att samhället och media måste kunna förhålla sig till näthat på ett vettigt sätt. Jag tycker att han har en stor poäng i mycket av det som han förmedlar.

När det överskrider till rena hot, eller exempelvis rasism (tidigare nämnda Jimmy Durmaz-gate), så tas det vidare till nästa steg och blir en annan, allvarligare sak. Men när det gäller elitidrott på absolut högsta nivå så kommer det alltid finnas dårar och mindre begåvade människor bland åskådarna – särskilt i världens största sport.

Hur sorgligt det än låter så är det alltså ingen nyhet i dagens klimat att en landslagsspelare får ta emot kontroversiella kommentarer på sin Instagram efter att ha varit inblandad i en negativ situation.

Jag har aldrig läst en artikel i stil med ”fotbollsstjärnan utsatt för hatstorm vid hörnflaggan”, trots att det som sägs där, av motståndarfans, säkert är tio gånger värre stundtals.

Eller en nyhet om att tiotusentals åskådare skanderar ”domarjävel” på en läktare. Skulle en fotbollsdomare istället få ta emot tusentals kommentarer på sin Instagram, med samma budskap, så är det något som hade gett betydligt större eko.

Hårt dragna exempel, kanske, men allt som skrivs på sociala medier bör alltid jämföras med den mer etablerade verkligheten, det vi ser och upplever live. I det här fallet fotbollsläktarna, bland annat.

Tio olika konton som hatar behöver heller inte automatiskt innebära tio olika personer. En liten, liten skara av ”trollande” människor skulle utan större problem kunna skapa ett till synes enormt hat mot någon särskild idrottare, via en stor mängd själlösa konton. Precis som att fega individer kan gömma sig i en stor publikmassa så är det också enklare att anonymt komma åt någon via datorn eller mobilen.

Drömvärlden kommer aldrig existera. Det blåser hårt på toppen av idrottens näringskedja – i både positiv och negativ riktning – och har du en stor intresseskara, som följer det du gör, så kommer den tyvärr göra sig hörd både när det går bra och dåligt.

Både i verkligheten och på sociala medier.