Deppa inte ihop efter semestern!
Augusti månad är på många sätt en bitterljuv tid. Jobbångesten kryper sig på för somliga. Solnedgångarna spurtar ned i horisonten i ett skrämmande raskt tempo. Och sandiga badlakan skakas av för en sista gång. Men sensommaren är ändå den bästa tiden på året – då finns det nämligen gott om öländska medaljhopp på SM-tävlingar. Och fotbollsserierna är tillbaka, både på Öland och på de brittiska öarna.
Fotbollen är det tydligaste sensommartecknet. För när Böda/Högby och IFK Borgholm drabbades samman i ett hett derby i lördags, räckte bänkraderna på idrottsparken i Böda inte till. Publiken såg ut att komma direkt från stranden. Och tur var det! För tack vare de medhavda brassestolarna utökades arenakapaciteten. Niklas Erlandsson i IFK blev matchens enda målskytt när hans pappa såg sitt första öländska derby. Pappa Erlandsson var liksom jag, häpen av publiksiffran. Han tappade räkningen vid 240 stycken - på en division fem-match! Det är ett tecken på att sensommaren är efterlängtad. Även bland soldyrkarna!
När strandraggarna på Böda Sand ägnade juli åt att glassa på den nordöländska playan pangade Calle Nilsson igång lopp efter lopp. Under sommaren har hans Högby IF genomfört sju öländska arrangemang - på knappt två månader. Och Calle tycks inte få nog! För mellan de öländska arrangemangen passar han på att styra upp löparloppen i Kalmar. Han måste uppskatta en lite ledigare augusti…
Finns det någon annan månad än augusti som innehåller fler öländska medaljhopp? Nej! Friidrottstalangerna i Högby IF och FIK Färjestaden knackar hem medaljer som turisterna knackar hem fossiler från Öland. Och några av de som infriade förväntningarna om en SM-medalj var Anton Olsson, Lovisa Karlsson och Omar Ismail. Och ännu finns det chans. Under den avslutande dagen vore det kul om en formtoppad Erik Karlsson kunde skrälla på 5 000 meter.
De öländska friidrottstalangerna får mig att tänka tillbaka på OS i Aten 2004. Höjdhoppsfinalen som regisserades av Stefan Holm var fenomenal. Den framkallade kallsvettiga händer, hesa stämband och gåshud. Ett lysande exempel på hur en dramaturgisk kurva ska formas hade min filmlärare på skolan sagt. Jag tänkte om lättviktaren från Kil kunde skapa en välregisserad OS-final kunde tungviktaren, Anton Olsson, från Mörbylånga också göra det. Men det blev inget dramatiskt guldavgörande. Det blev inte säsongens tredje personbästa för Olsson. Det var kanske lite väl optimistisk tanke jag hade. För han låg faktiskt nedbäddad i feber veckan innan tävlingen. Och hade vilat sig form denna säsong. Men han grejade ett brons! Stort!
Jag har inte ens nämnt att kräftsäsongen drog igång i veckan. Och därmed drygas ICA-handlarens lönsamma sommarmånader ut. Kryddosten dukas fram, roliga hattar ska inhandlas och de överblivna snapsarna från midsommar ställs fram på bordet. Och det spelar mindre roll om det är svenska signalkräftor eller kinesiska jumbokräftor. Kräftskiva smakar alltid lika gott!
Har du återgått till jobbet eller gör det nu på måndag så finns det ingen anledning att deppa. Du kan trösta dig med brittisk fotboll på TV, ta dig ut till närmaste fotbollsplan eller äta kilovis med kräftor. Och framförallt kan du glädjas åt friidrottstalangernas framgångar. Eller de kan åtminstone få gamla OS-minnen att väckas till liv.
Givetvis finns det fler friidrottstalanger som kan vinna SM-medaljer. Julia Samuelsson blev den första under fredagen. Frågan är bara vem som tar den sista under söndagen.
