Vittnesmål och foton räckte inte

Arontorp ,
Camilla Andersson tog två okända personer på bar gärning när de gått in i spökhuset. Men trots fotografier och andra bevis väljer polisen att lägga ner utredningen.
Foto:

Camilla Andersson tog inkräktarna på bar gärning, fotograferade dem och gav alla uppgifter till polisen.

Nu har utredningen lagts ner – i brist på bevis.

Artikeln publicerades 18 maj 2017.

En söndagskväll i slutet av augusti förra året, upptäckte Camilla Andersson att två okända personer befann sig inne i det hus som används till spökhus under Skördefesten.

Camilla ropade åt personerna att visa sig, varpå två män i 20-årsåldern klev ut genom dörren. Camilla fotograferade männen och deras bil. Senare kom en polispatrull till platsen.

För några veckor sedan fick hon ett brev från polisen. Utredningen är nedlagd.

– Det stod att det var brist på bevis. Vadå brist? Jag hade jättebra bilder på killarna, bilen och antecknade bilens registreringsnummer. Vad mer behövs? undrar hon och är märkbart irriterad över hanteringen.

– Det är synd när man kan ta tjuvar på bar gärning, utan att det blir något resultat av det. Men polisen har nog inte tid att utreda alla fall, och då läggs de ned.

Polisförbundets lokala skyddsombud Günter Ruchatz är inte insatt i ärendet, men håller med om att polisen verkar ha haft bra uppgifter i fallet.

– Jag kan inte bedöma om de har gjort rätt bedömning i det här ärendet, men det låter som att det finns mycket att gå vidare med.

Under våren har polisen haft en särskild utredningsgrupp för att lyfta fall som inte har hunnits med till följd av personalbrist.

– En utredning måste tas upp till behandling innan den läggs ner. Förundersökningsledaren gör en bedömning, och kanske bollar med åklagarmyndigheten om det finns uppgifter att gå vidare med. Ibland kommer de fram till att fallet inte kan utredas vidare, säger Günter Ruchatz som uttalar sig generellt.

Ölands kommunpolis Magnus Areskog har inte själv varit inblandad i den här utredningen, men av förundersökningen utläser han att ärendet är förundersökningsbegränsat.

– Det innebär att om man inte kan förvänta sig än annan påföljd än böter, så ger rättegångsbalken rätt till att lägga ner fallet. Det handlar om att spara resurser, och prioritera grövre brott.

Hur ofta används detta?

– Vissa polisområden är bättre än andra på att göra det. Det här är ett direktiv vi har för att kunna prioritera utredningarna, säger Magnus Areskog som förstår att det ändå påverkar målsäganden.

– Det är inte roligt att få ett sådant besked, men det görs alltid en helhetsbedömning innan det här beslutet tas.