Vi ska vara rädda om!

Öland Artikeln publicerades
En glimrande solnedgång, betande kor med sina kalvar på böljande gröna marker. En bild som sammanfattar mycket av det som är Ölands själ.
Foto: Privat
En glimrande solnedgång, betande kor med sina kalvar på böljande gröna marker. En bild som sammanfattar mycket av det som är Ölands själ.

Solnedgångar. Blommor allt efter säsong – blåsippsknoppar, orkidéer, rosor, cikoria. Bilderna till Ögonblicksspalten är många och olika men det är några motiv som gärna återkommer. Då och då också en ko eller två.

Nyligen har siffror presenterats som talar om att de öländska kommunerna har fler kor än vad som finns någon annanstans i Sverige. Räknat på antalet invånare. Varje invånare i Borgholms kommun ”äger” 1,2 kor. I Mörbylånga kommun bara hälften så många men det är ändå tredjeplatsen i landet.

Bara min hemkommun Ydre tränger sig in mellan de två ölandskommunerna.

Att vi omges av många kor är ingen nyhet för oss som bor här och som ser djuren i landskapet, både sommar och vinter. Korna är inga rariteter, de stora ladugårdarna är inte ovanliga och bönderna spelar en viktig roll i närsamhället.

På många andra håll i landet har både korna, ladugårdarna och bönderna blivit allt färre. Där de flesta svenskarna bor finns de överhuvudtaget inte. I samma takt är det lätt att kunskapen försvinner. Kunskapen om den livsnödvändiga matproduktionen.

En matproduktion som ingår i ett långt större kretslopp än att framställa mjölk, kött och ägg, potatis, bruna bönor, rapsolja och så mycket mer.

”Se, hur i prydning jorden står, se, hur för dig och mig hon får så underbara håvor.”

När vi inte längre har korna, hästarna och fåren på de betade markerna försvinner också den praktfulla blomningen på vägrenar och ängar. Insekter och bin får svårare att hitta mat och vi som vill ha honung på frukostbordet får kanske finnas oss i att det blir en lyxvara.

Dessutom är ju korna vackra. De nyfikna, storögda djuren som slår följe med mig på promenaden på Alvaret. De lugna highland cattle-korna som sakta vaggar fram på ängarna. Nyfiket bligande under den långa luggen.

Vi skall vara rädda om korna. Vi skall vara rädda om bönderna. Det är tack vare dem som vår ö är så speciell, så vacker, så rik på upplevelser och skönhet.

fakta

Änglamark

Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill,

jorden vi ärvde och lunden den gröna.

Vildrosor, blåsippor och lindblom och kamomill,

låt dem få leva, de är ju så sköna!

 

Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm,

leka tittut mellan blommande grenar.

Låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm,

låt fiskar simma kring bryggor och stenar!

 

Sluta att utrota skogarnas alla djur!

Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa!

Låt sista älven som brusar i vår natur

brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur.

 

Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill,

jorden vi ärvde och lunden den gröna.

Vildrosor, blåsippor och lindblom och kamomill,

låt dem få leva, de är ju så sköna!

Evert Taube

Visa mer...