Svår situation med fåglar och lantbruk

Alböke Artikeln publicerades
På tisdagskvällen var det informations- och dialogmöte i Albökegården, ämnet var Skador på gröda av fredad fågel. Fredrik Ustrup, som är vilthandläggare på länsstyrelsen, visade bland annat den här skrämman som kan användas i förebyggande syfte.
Foto: Carin Svensson
På tisdagskvällen var det informations- och dialogmöte i Albökegården, ämnet var Skador på gröda av fredad fågel. Fredrik Ustrup, som är vilthandläggare på länsstyrelsen, visade bland annat den här skrämman som kan användas i förebyggande syfte.

– Vi får lägga mycket tid på det här, det är det största problemet och det är frustrerande för hur mycket man än jobbar och försöker göra något åt det så fungerar det inte ändå, det sa en av de lantbrukare som medverkade på tisdagskvällens möte om skador på gröda orsakade av fåglar.

LRF och Kalmar länsstyrelse bjöd på tisdagskvällen in lantbrukare till ett möte med rubriken ”Skador på gröda, orsakade av fredade fåglar”. Mötet hölls i Alböke bygdegård och omkring tjugo personer medverkade.

Situationen upplevs av lantbrukarna som frustrerande och svårhanterad och problemet har ökat eftersom antalet fåglar har ökat.

– Det går bra för de stora fåglarna, de har ökat mycket i mängd och vi har fått göra många besiktningar av skador, runt om i länet, sa Robert Briland som är besiktningsman och kvalitetssäkrare på länsstyrelsen.

Han och länsstyrelsens vilthandläggare, Fredrik Ustrup, informerade under kvällen om vilka insatser lantbrukarna kan göra själva och vad som gäller för skyddsjakt.

De fåglar som orsakar störst skador på gröda är vitkindade gäss som är fredade, grågäss, kanadagäss, sångsvanar - fredade och tranor - fredade. Vitkindade gäss och tranor har ökat mycket i antal de senaste åren.

Tisdagskvällens möte syftade till att skapa dialog och ett utbyte av erfarenheter.

– Det här är ett av de områden där det är störst bekymmer i länet, sa Fredrik Ustrup.

Omkring en och en halv miljoner kronor har de senaste fem åren betalats ut i ersättning för skador på gröda. Lantbrukarna fick information om att skyddsjakt får utföras, med vissa villkor. Men de behöver arbeta förebyggande i första hand och förslagsvis görs det med hjälp av olika skrämmor eller skrämselskott.

Fredrik och Robert ser ingen ände på problemet inom de närmaste åren. Populationskurvan pekar i det närmaste rakt uppåt för bland annat den vitkindade gåsen men även tranan ökar betydligt.

– Det är en väldigt kraftig populationsökning och vi kommer aldrig att kunna reglera populationen av vitkindade gäss bara här på Öland, vi är beroende av insatser även i Europa och Ryssland, sa Fredrik.

Så man måste lära sig att leva med problemet och försöka arbeta förebyggande på olika sätt. Lantbrukarna har också rätt till ersättning för förstörd gröda men det är viktigt att de då hör av sig till Fredrik eller Robert när fåglarna är på åkern, inte till hösten när skörden görs.

– Vi måste kunna besiktiga innan skörd, det är omöjligt att göra efter och så måste vi ha in en ansökan om bidrag, sa Fredrik.

Vilthandläggare Fredrik Ustrup och besiktningsman och kvalitetssäkrare Robert Briland informerade bland annat om vad lantbrukarna kan göra för att förebygga, vad som gäller för skyddsjakt och vilka ersättningar som finns.
Foto: Carin Svensson
Vilthandläggare Fredrik Ustrup och besiktningsman och kvalitetssäkrare Robert Briland informerade bland annat om vad lantbrukarna kan göra för att förebygga, vad som gäller för skyddsjakt och vilka ersättningar som finns.