Så kommer Slottsskogen att förändras

BORGHOLM Artikeln publicerades
Jonas Hedin informerar om länsstyrelsens planer i Slottsskogen för förbipasserande Eva-Maria Seger.
Foto: Alexander jensen
Jonas Hedin informerar om länsstyrelsens planer i Slottsskogen för förbipasserande Eva-Maria Seger.

Genom projektet Life Bridging The Gap har länsstyrelsen fått medel att bland annat restaurera Slottsskogen. Planen är att rädda ekarna och detta ska göras genom att göra skogen mer variationsrik.

Den senaste veckan har det röjts och funnits skyltar om projektet i Slottsskogen. Området nyttjas flitigt som friluftsområde. Många borgholmare är oroliga för vad förändringarna kommer att innebära. En av dem är Eva-Maria Seger och hon gav ett tydligt budskap till Jonas Hedin och Daniel Cluer, från länsstyrelsen, när hon stannade till under Ölandsbladets intervju med dem i Slottsskogen.

– Det jäser i staden och många är missnöjda. Ni måste informera innan ni påbörjar arbeten och projekt. Kommer vi inte att kunna promenera här som vanligt? Ska ni ta ner alla träd? Har vi inget att säga till om, frågade Eva-Maria Seger.

– Det är väldigt lätt att det blir förutfattade meningar. Men vi kommer att informera på möten och vi tänker anordna guidningar i Slottsskogen och berätta om de åtgärder som vi vill göra, svarade Jonas Hedin, som jobbar med att bevara hotade arter.

Hur ser ni på missnöjet?

– Vi har haft en dialog med markägare och kommunen som stödjer projektet. En del tycker det här är bra medan andra vill ha det som det är. Men vi kommer göra mindre skillnad än många tror, säger Daniel Cluer, reservatsförvaltare för Borga Hage.

Länsstyrelsen vill friställa äldre vidkroniga ekar, skapa gläntor i skogen men även behålla många igenvuxna områden. Ledordet är variation.

– Arbetet kommer inte att innebära att vi gör en 180 graders sväng och förändrar skogen totalt. Det kommer inte att bli någon parkliknande miljö där vi tar bort hälften av träden, säger Jonas Hedin.

– Vi vill rädda ekarna och de sällsynta arter som lever av dem. Slottsskogen är idag väldigt igenvuxen och eken behöver växtplats och ljus för att överleva. Så är även fallet med arter som gynnas av varma gläntor i skogen.

Planen är också att nötdjur åter ska börja beta i Slottsskogen.

– De sköter finputsningen och upprätthåller våra åtgärder. Vi kommer att stängsla men vi kommer att främja tillgängligheten och vill inte inskränka på friluftslivet. Stigarna ska vara utanför betesmarken med något undantag och vi ska ha passager över stängslet, säger Daniel Cluer.

Historiskt har det nedanför landborgen från Borgholm i norr till Smedby socken i söder funnits en fem mil lång sammanbunden ädellövskog, som kallas Kustlövsskogen. I Halltorps Hage och Ekerum fanns det i början av 1800-talet 900 grova ekar. Landskapet bestod av betade trädklädda utmarker.

Gustav Vasas förbud mot avverkning av ek hade lett till att det fanns få fina produktionsekar men många gamla biologiskt värdefulla ekar. När förbudet togs bort 1830 avverkades stora mängder gamla ekar. Men i Slottsskogen och i Halltorps Hage finns fortfarande några riktigt gamla ekar kvar. I början av 1900-talet blev skogsbruket allt viktigare och andra träslag introducerades. Bland annat Slottsskogen slutade betas och med åren blev den allt mer igenvuxen.

– Vi vill försöka restaurera skogen. Det är lätt att tänka ”att det alltid har varit såhär” men det har varit betande djur här i flera hundra år. Men inte de senaste hundra åren, säger Jonas Hedin.

Varför är Borga Hage så viktig?

– Mittlandsskogen och Kustlövsskogen är helt unika i sitt slag. Av Sveriges 4 000 rödlistade arter finns en fjärdedel i det här området och många av dem är knutna till ekar. Borga Hage är den viktigaste platsen norr om Halltorps Hage. De är beroende av variationsrik natur, säger Jonas Hedin.

För många är det nog svårt att förstå varför det är så viktigt att bevara mångfalden...

– Naturen behöver kunna klara miljö- och klimatförändringar och vi vet inte hur omfattande skadan blir om tillräckligt många arter försvinner. Sedan handlar det om människans välbefinnande etiska och estetiska skäl. Vissa arter kan dessutom medföra direkt nytta för oss människor, säger Jonas Hedin.

Länsstyrelsen har den senaste veckan friställt några ekar som låg inom ramen för nuvarande skötselplan. De måste uppdatera skötselplanen för att kunna göra mer.

– Det är nog inte klart förrän nästa år och då kommer skötselplanen att gå ut på remiss, säger Jonas Hedin.

FAKTA

Life Bridgin The Gap

Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge, Östergötland och Linköpings kommun. Det handlar om att bevara värdefulla ekmiljöer.

Budgeten är 85 miljoner kronor och 60 procent är finansierat av EU.

Totalt berörs 30 olika Natura 2000-områden. På Öland är det Böda Prästgård, Borga Hage, Halltorps Hage, Horns Kungsgård och Strandskogen.

 

Visa mer...