Ölands Järnväg

MÖRBYLÅNGA ,
Fredrik Andersson och Christer Ihregen berättade om Ölands Järnvägshistoria.
Foto: PRIVAT
Fredrik Andersson och Christer Ihregen berättade om Ölands Järnvägshistoria.

Mörbylånga Hembygdsgård fylldes till brädden när Fredrik Andersson och Christer Ihregren från Föreningen Ölands Järnväg var på besök för att berätta om Ölands järnvägshistoria.

Historien började egentligen redan 1896, då samtal om behovet av en järnväg på Öland började och 1905 kördes det första tåget på Öland. 1905 öppnades Borgholm-Böda Järnväg och åren 1909-1910 kom trafiken på södra Öland igång. Från början var det två olika bolag, som trafikerade spåren, men år 1928 gick bolagen samman och blev Ölands Järnvägsaktiebolag, ÖJ. År 1947 övertog Statens Järnvägar bolaget och den 31 september 1961 avslutades järnvägsepoken.

Vi fick följa med på en rälsbuss från Böda i norr till Ottenby i söder. I början gick resan snabbt. Vi passerade stationerna på norra Öland i ett hastigt tempo för att göra ett lite längre stopp vid invigningen av stationen i Borgholm. Resan gick vidare mot östra sidan av ön för att svänga av mot Färjestaden vid Gårdby. I Lundtorp mellan Skogsby och Färjestaden fanns en särskild rangerbangård, där man kunde ställa av vagnar, som skulle till södra Öland, för att slippa ta dem ner till Färjestaden. Sedan kopplade man på dem igen på väg söderut. Stationerna på södra Öland passerades i något lugnare tempo. Ibland var stationerna inte bemannade och vid en del stopplatser fanns bara ett märke som man vände på för att tåget skulle stanna. I Mörbylånga gjordes ett längre stopp. Här fanns ju sockerfabriken och det var mycket tack vare att järnvägen kom som bruket hamnade på Öland och i Mörbylånga fanns också en fin hamn. I Mörbylånga fanns den största stationen på södra Öland med järnvägsbyrå och trafikchef. Vi fick också se några gamla bilder från Mörbylånga innan rälsbussen for vidare mot Mörbylångadalens station och Kastlösa innan järnvägen gick över på östra sidan igen och vidare mot Ottenby, fast stationen låg egentligen i Näsby. Någon undrade varför järnvägen gick fram och tillbaka mellan väster och öster. Förklaringen är att en del av de gamla socknarna inte ville vara med och betala när järnvägen kom. Det blev därför bara de som ville betala som också fick del av tågen. Under resans gång fick vi också höra en del anekdoter från järnvägstiden.

Föreningen Ölands Järnväg, som bildades år 2015, arbetar för att öka intresset för järnvägen som gick på Öland och för att bevara materiel, byggnader och historik från den öländska järnvägen. Föreningen har återställt en bit stickspår på stationsområdet i Torngård, där man kan pröva att cykla på dressin. Föreningen har genom gåvor kommit över en del föremål och dokument från järnvägstiden och också förvärvat godsvagnen ÖJ p444, som håller på att renoveras. Det senaste är att en lokomotor, som rullat vid Sockerbruket, har förvärvats och kommer att renoveras.

Vi kunde konstatera att det inte är något fel på intresset för järnvägen och förhoppningsvis kan föreningen få många nya medlemmar, som kan stöda föreningen i dess viktiga arbete.

Kvällen avslutades med att alla deltagare bjöds på fika och en trevlig pratstund runt kaffeborden i den vackra hembygdsgården.

Elisabet Engqvist