Borgholm mot nya lån: ”Någon gång tar den tiden slut”

BORGHOLM Artikeln publicerades
Borgholm släpper lånestopp-principen när flera resurskrävande investeringar står i kö.
Foto: Riksdagen
Borgholm släpper lånestopp-principen när flera resurskrävande investeringar står i kö.

Åren av lånestopp i Borgholm är förbi.

När flera tunga och långsiktiga investeringar knackar på dörren närmast samtidigt skapas manövreringsutrymme för nyupplåning.

– Man kan inte räkna med att alla investeringar alltid ska vara självfinansierande, någon gång tar den tiden slut, kommenterar kommunalrådet Ilko Corkovic (S).

2012 drog den dåvarande C+M-majoriteten i den ekonomiska nödbromsen, den då nytillträdde ekonomichefen Lars-Gunnar Fagerberg minns varför.

– Man lånade till ”allt”, till exempel varenda öre till konstgräsplanen på 7,5 miljoner kronor och man tog upp lån för att klara likviditeten. Så då tvingades vi till drastiska åtgärder, beskriver han.

En sådan åtgärd var lånestopp och sedan dess har alla investeringar i kommunal regi, exklusive Borgholm Energi, varit finansierade med egna medel.

Nu är den eran över.

I veckan fattade kommunstyrelsen, med röstsiffrorna 6 - 5, beslutet ”att godkänna upplåning avseende långsiktiga investeringar, upp till 40 miljoner kronor”, detta i budgeten för 2020 som nu ska upp till kommunfullmäktige.

– Under de senaste fyra - fem åren har vi investerat för 220 miljoner kronor med egna medel och betalat av kommunens lån med 14 miljoner. Då (2012) var det nödvändigt att dra i nödbromsen, nu är kommunen i ett helt annat läge, vår ekonomi är väldigt stark, säger kommunalrådet Ilko Corkovic (S).

Att kommunen ändå står inför nyupplåning har enligt kommunalrådet sin förklaring i flera resurskrävande investeringar. Till dessa räcker inte kommunens självfinansieringsutrymme på cirka 40 miljoner kronor per år fullt ut.

– Hyreslägenheter, fortsättningen på hamnprojektet i Byxelkrok, Åkerboskolan. Och sådana investeringar, sådana som görs för att hålla i 30 - 50 år, ska inte enbart betalas av nuvarande generationer, de ska inte stå för hela kalaset, säger Ilko Corkovic och tillägger:

– Jag har kollat med SKL (Sveriges kommuner och landsting) och de ser inga problem med att låna till stora investeringar som är långsiktiga. Tvärtom bör sådana investeringar finansieras via lån.

Lars–Gunnar Fagerberg:

– Någonstans når man en gräns för att investera med egen kraft.

Kommer de 40 miljonerna att behövas fullt ut?

– Inte allt, det tror jag inte. Men man kommer definitivt att behöva låna, svarar Lars-Gunnar Fagerberg.

Oppositionsrådet Carl Malgerud (M) ser samma investeringsbehov, men invänder mot låneresonemanget.

– Vi moderater vill inte låna till kärnverksamhet eftersom vi vill undvika framtida finansiella risker, som räntesmällar. Och de pengar vi talar om finns redan här i Borgholm, det finns medel att hantera detta.

Som ?

– Det finns tillgångar som är värda 50 - 80- miljoner kronor som man kan överväga att sälja istället, ett exempel på något som kan säljas är vindkraften i Ryd/Rönnerum.