Årets fynd är kruttunnor: ”Kan förlänga Kronangrävningarna”

Hulterstad
Delar av tre stora tunnor har dykarna hittat vid årets Kronangrävningar. Tunnorna har en storlek på omkring 460 liters volym och är märkta med ”Cronan” vilket kan betyda att det var ämnade speciellt för just det skeppet.
Foto: Kalmar Läns Museum
Delar av tre stora tunnor har dykarna hittat vid årets Kronangrävningar. Tunnorna har en storlek på omkring 460 liters volym och är märkta med ”Cronan” vilket kan betyda att det var ämnade speciellt för just det skeppet.

3 kruttunnor på vardera 460 liter volym funna på regalskeppet Kronan, på 27 meters djup utanför Hulterstad på östra Öland där regalskeppet sjönk 1676 . Det är årets fynd sedan de två veckorna av arbete vid vraket har avslutats.

– Vi hade nog tänkt oss att knyta ihop säcken de kommande tre åren, men nu vet jag inte riktigt om det blir så, säger Lars Einarsson som är projektledare för de arkeologiska grävningarna vid regalskeppet Kronan.

Hans tvekan beror dels på det besvärliga vädret som sätter stopp för dykarbetet allt för många dagar, dels på de fynd som man har funnit den här sommaren. Tre stora tunnor märkta med ”Cronan” som förmodligen har innehållit krut, tar mer utgrävningstid i anspråk än väntat.

– Kommer vi fram till att innehållet har varit krut så visar det att det fanns ett oerhört stort behov av krut på Kronan till de många och stora kanonerna.

Det är 38:e året med grävningar vid Kronan och Lars tror att man nog har fått en samlad kunskap om skeppet och allt det som vraket kan berätta för arkeologerna. Men helt säker är han inte beroende på nya fynd, bland annat de stora tunnorna.

De många fjädrarna är årets mysterium.

– Vi har också hittat mängder av små fjädrar, alla i samma storlek. Det borde ha funnits benrester, men det är bara fjädrar vi har hittat och vi har ingen aning om ursprunget. Det är årets mysterium, än så länge.

Med hjälp av en osteolog kommer de att få svar på varifrån fjädrarna kommer, men användningsområdet är fortfarande osäkert.

– Det kan ha använts till medicinskt ändamål, sådana saker har vi hittat tidigare, bland annat ostronskal som maldes för att användas som medicin.

Ett av syftena med årets grävningar har varit att ta prover på träet som Kronan byggdes av. Man vet säkert att en del trä kommer från trakten runt Kungsbacka, annat från Södra Möre. Och mycket tyder på att ytterligare trä kommer från norra Tyskland.

– Skeppet byggdes under tre år, och virket hämtades där det fanns tillgängligt. Men det var nog också så att man behövde olika egenskaper på träet till olika delar av skeppet, säger Lars.

Tanken var också att man i år skulle fotografera vraket för att sammanställa en 3D-version av hur Kronan såg ut. Det har emellertid inte varit möjligt att genomföra till följd av att vädret inte har varit optimalt.

– Det har blåst nordliga vindar och vattnet har blivit för grumligt för att fotograferandet skulle bli bra.

Årets fynd kommer nu att undersökas närmare för att fogas till allt annat som man har hittat och tagit fram uppgifter om sedan tidigare. Kronanutställningen på länsmuséet i Kalmar utökas ständigt. För varje ny upptäckt blir kunskapen om regalskeppet allt större.

 Lars Einarsson är projektledare för arbetet med regalskeppet Kronan som förliste utanför Hulterstad på Öland 1676. Han kom med i arbetet 1982 och ser fram mot den dag då Kronan får ett eget museum.
Foto: Madelene Einarsson
Lars Einarsson är projektledare för arbetet med regalskeppet Kronan som förliste utanför Hulterstad på Öland 1676. Han kom med i arbetet 1982 och ser fram mot den dag då Kronan får ett eget museum.