Sjuka sydölänningar måste vara tillräckligt friska för att inte dö på kuppen
För den som inte är kry mår sannerligen inte bättre av att följa alla utspelen kring vården på södra Öland.
En gång fanns det sjukvård att få även för de samhällsmedborgare som bor på södra Öland. Jag talar nu inte om den tid då det fanns ett BB på övervåningen i det som numera är pizzerian i Södra Möckleby, för den tiden då orter som Böda, Borgholm, Mörbylånga och just Södra Möckleby kunde ståta med förlossningsmottagningar är sedan länge förbi.
Nu talar vi i stället om den senaste tjugoårsperioden där urbaniseringen och centreringen skett snabbt, inte minst inom landstingsvärlden. Distriktssköterskemottagningarna på orter som Runsten och Gårdby är minnen blott.
Södra Möckleby är inte unikt på det sättet, om att drabbas av nedskärningar. Det som gör sydölänningarna mer luttrade är alla fagra löften och så kallade satsningar.
Först var modellen att ha öppet vissa dagar i veckan. Sydölänningarna fick lägga om sina scheman för att kunna få in sina blodtrycks- och diabeteskontroller.
Ölänningarna fogade sig, men anade väl redan där vart det skulle sluta. Och så blev det!
De två senaste valrörelserna har politiker fört fram Södra Möckleby som en möjlig webb-baserad landstingsmottagning. Valfläsk, förstås, även om det förnekas från de politiker som lyft fram webbtekniken.
Pinsamt, är ordet!
Men det är klart, om man lovar samma sak i flera valrörelser framöver så kanske det dyker upp en webbkamera i Södra Möckleby som utlovat, om 30-40 år...
När nu Husläkarcentrum, ett privat vårdföretag, väljer att satsa i Södra Möckleby med öppettider ett par dagar i veckan så står samma politiska majoritet som lagt ner all sjukvård på södra Öland och slår sig för bröstet.
Vi ska alltså förmås tro att det är tack vare den centraliserande majoriteten som vi trots allt får sjukvård på södra Öland. Ett politiskt trick i den högre skolan.
Det finns förstås även fördelar med att centrera specialistvård och landstinget har ju en budget som ska räcka också till sådant som kultur, samt tåg- och busskommunikationer. Det där sista med kultur, tåg och bussar är väl i och för sig inte heller något som det finns överflöd av i Södra Möckleby...
Kontentan är i vart fall den att sjuka sydölänningarna måste vara tillräckligt friska för att att inte dö på kuppen av att höra alla turer kring sin egen sjukvård!
