Något har gått över styr när en monark säger nej till cykelled!

Ledare Artikeln publicerades

Ölänningar säger ja. Inte utan efter ha fått tänka till. Men jo, ölänningarna har alla mer eller mindre förstått att cykelleden runt hela Öland är ett enormt lyft för ön. Den som sätter stopp för 180-miljonersprojektet är Riksantikvarieämbetet. Och Kungen.

Det är nog inte helt säkert att just Kungen vet att han säger nej till ölänningarna, men det är Statens Fastighetsverk med ansvar för Kungsgården på södra Öland, som sätter en vägbom för Cykelleden vilken annars slingrar sig fram genom det öländska landskapet.

Statens Fastighetsverk äger all mark vid Ölands södra udde, ett av landets populäraste utflyktsmål. Ett givet mål för cykelentuasiasten som satt sig för att cykla runt Öland.

Men Statens fastighetsverk säger nej till att släppa till en och en halv meter slinga över sin mark för att det "stör bilden”.

Det heter att upplevelsen av Karl X mur som avgränsar hela södra Öland försämras. ”Den arkeologiska vyn störs om en cykelväg går 8-10 meter söder om muren”, sägs det.

Herre gud, här har ölänningarna gett upp sina egna marker, närmast bokstavligt talat sitt eget bröd, för att det i stort gynnar hela Öland.

Men Statens Fastighetsverk saknar all känsla för vad, vem och vilka man företräder. I det här fallet också påhejade av hejaklacken Riksantikvariemäbetet, vilka tycks ha som enda uppgift på Öland att sätta ön i någon slags muséemonter.

Öland blir ett Skansen.

Vi har sett det tidigare. Först bulten i museebyggandet slogs 1 januari 2000 då Södra Ölands jordbrukslandskap upptogs på Unescos världsarvslista.

Det svårbegripliga världsarvet fick sin utnämning för att att landskapet särpräglats och skapats i symbios med ölänningarnas arbete.

Detta står också klart och tydligt i utnämningen från Unesco och det var också en förutsättning för att ölänningarna skulle underordna sig att ingå i ett världsarv.

Gång på gång de senaste åren har vi dock sett tecken på att statliga myndigheter missförstått världsarvet och därmed också sagt nej till i stort sett alla utvecklingsplaner som har med jordbruk, turism och annat som ölänningarna lever av.

Världsarvet har blivit ett hinder för ölänningarna.

Och ännu en gång använder statliga myndigheter sin makt för att sätta stopp för utvecklingsplaner på Öland. I det här fallet en cykelväg.

Ska vi säga nej till cyklister på södra Öland? Ska vi låta cyklisterna bli överkörda?

Det kan väl ändå inte vara vad en Monark vill?