Hur länge är en låg skatt att föredra framför sämre kommunal service?

Ledare Artikeln publicerades

Vi måste våga prata om det...skatteökning, alltså.

Våra två öländska kommuner går på knäna. Pengarna räcker helt enkelt inte till för allt det som egentligen skulle behöva göras.

Det får lappas och lagas, prioriteras till förbannelse.

Klimatförändringarna som medfört att våra bägge kommuner tvingats bygga vattenreningsverk är oerhört kostsamma.

Borgholms kommun fick lägga strax över 100 miljoner kronor på verket i Sandvik. Mörbylånga kommun har nyss invigt verket i Södra Möckleby också för 100 miljoner kronor, samt att det om några veckor är dags för detsamma för verket i Mörbylånga vilket kostat nära 150 miljoner kronor.

Lägg därtill nödvändiga investeringar i hamnar och kommunala vägnätet, som också det kostar Mörbylånga och Borgholms kommun enorma pengar.

Då har vi inte ens nämnt byskolorna, belysning på landsbygden och vikariebrister i skolor och hemtjänst.

Många av våra främsta lärare och kommunala tjänstemän lämnar våra Ölandskommuner för att de värvas med högre lön av grannkommunerna.

Det är därför vi bör, eller rent av måste, jämföra vad våra grannar har för kommunalskatt. Är en lägre skattesats viktigare än en sämre kommunal service?

Mörbylånga kommun har idag med landstingsskatten inräknad 32,78 i kommunal skatt, Borgholms kommun har 32,95.

Jämför det med Kalmar som har 33,18, Oskarshamn med 33,63, Nybros 33,70 och Vimmerbys 33,73.

Gotlands kommun har en kommunalskatt på 33,60.

På den öländska fronten är det märkbart tyst. För våra folkvalda kommunpolitiker är den kommunala skatten av allt att döma en oerhört het potatis. Inte någonstans har en enda politiker yppat det märkliga fenomenet att våra Ölandskommuner ligger närmare en krona lägre i kommunalskatt än motsvarande glesbygdskommuner.

Desto fler är synpunkterna på den kommunala servicen och hur vi med osthyvelsprincipen skär och skär i den kommunala service vi har kvar.

Någonstans måste vi ställa oss frågan - är det värt det? Bör inte våra Ölandskommuner närma sig våra grannkommuner när det gäller kommunal skatt? Kan det rent av vara så att en kommunal service på landsbygden väger upp lägre skattesats när det gäller människors val över var de vill sätta bo?

Exempelvis skulle en höjning med 50 öre innebära 11 miljoner kronor till kommunkassan i Borgholm. Vad eller vilket kan annars våra kommuner avyttra, för att säkerställa den nödvändigaste kommunala verksamheten?

Ledsen att behöva lägga den här heta potatisen i knät på våra folkvalda kommunpolitiker. Men här är en fråga som både Borgholm och Mörbylånga måste våga lyfta. Och med tanke på de besvärligheter våra Ölandskommuner brottas med så kräver den ett snart svar.