Ett fullmäktige där vi inte ens pratar om viktiga frågor behövs inte!
Låt oss hoppas att det inte är en trend som kommit för att stanna. För det är knappast ett politiskt klimat som gynnar någon på sikt. Det skapar snarare ett politikerförakt.
Sådär var det i alla fall i förra veckan i Mörbylånga.
Det handlar om var äldre människor ska kunna bo på ålderns höst. Efterfrågan på äldreboende är stor, större än vad Mörbylånga kommun just nu mäktar med.
Alla partier är överens om att den stora efterfrågan måste mötas. Den enigheten har också synts i socialnämnden. Där har majoriteten och oppositionen kommit överens om att öppna upp möjligheten för privata äldreboenden i Mörbylånga kommun.
Just nu finns ett tjugotal personer i kö för att kunna få plats vid något av Mörbylånga kommuns äldreboenden. Socialnämnden beslutade att det skulle bli möjligt för kommunen att upphandla särskilt boende enligt lagen om offentlig upphandling.
Någon slags grund har det funnits i att läget börjat anses så akut att något måste göras redan nu och att det i dagsläget finns svårigheter att hitta kommunala medel för akuta äldreboenden.
Men på den övre instansen, kommunfullmäktige, så svängde majoriteten helt.
All respekt för att det handlar om en mycket svår fråga. Jag lägger egentligen inga större värderingar i vad som är rätt i sakfrågan. Frågan rymmer en klassisk utgångspunkt - röda laget är mer för kommunala lösningen och det blåa laget föredrar den privata idén.
Men varför, varför, i herrans namn, kan inte detta sägas på ett kommunfullmäktigemöte?
”Vi har ändrat oss, därför att...bla, bla, bla, och nu tycker vi såhär...bla, bla, bla och därför väljer vi att göra det här.”
Under fullmäktigemötet valde majoriteten att möta kritiken från oppositionen med att säga...ingenting alls!
PR-avdelningen kan inte riktigt varit inkopplad. Hur hade det inte varit att förklara, både för opposition, väljare, men framför allt för de tjugotalet äldre människorna som köar för äldreboende om varför man skickar tillbaka äldreomsorgsplanen för ännu en utredning?
Huvudfrågan - som jag kan se det - är att varken media eller allmänhet som besöker kommunfullmäktige får del av argumenten från båda sidor. Kan man kalla det för mörkläggning? Kanske lite hårt men det blir i alla fall inget demokratiskt överskott. Mycket märkligt när vi inte kan redovisa varför man tar ett majoritetsbeslut i fullmäktige. De som vi valde att leda kommunen vill alltså inte tala om vad de vill göra i en så viktig fråga som äldreomsorgen.
Ett alternativ är ju att de har öppna sammanträden i nämnder och ks.
