Caspers kamp en bra vägvisare

Sjuårige Casper och hans storebror Philip fick rätt i Förvaltningsrätten: de slipper gå 900 meter på den dåligt belysta och smala vägen i Kvarnstad för att komma till en hållplats där skolbussen hämtar.

Nu kommer bröderna istället att hämtas på gårdsplanen vid hemmet.

Från utbildningsförvaltningens sida konstaterar man att Förvaltningsrätten gjort en annorlunda bedömning av vägens beskaffenhet som den sjuårige pojken skulle gå.

Man ska ha klart för sig att kommunens tjänstemän inte tar sina beslut med onda avsikter. Man följer de regler som är uppställda och ibland blir det för byråkratiskt stelbent.

Det vore kanske önskvärt att man hellre friar än fäller. Om avståndet till busshållplatsen är några meter för kort för att få skjuts nära hemmet, kanske man hellre borde se till skolbarnets situation än räkna avstånd med millimeterrättvisa.

Samtidigt, har man regler – i detta fall skolskjutsreglementet – så har man. Det är en svår balansgång att vara rättvis och samtidigt visa hänsyn. Dessutom måste man ta besluten så de stämmer med hur det ser ut i länet i övrigt. Bedömningarna måste vara likvärdiga i det område som Kalmar Läns Trafik agerar i.

Men frågan om skolskjutsen för sjuårige Casper visar i alla fall att det är lönt att ta kampen, att överklaga.

Om inte kommunens faktauppgifter kring vägbeskaffenhet och tillåten hastighet på vägen är helt korrekta så ökar naturligtvis chansen att få rätt.

Barnen är vår framtid. Borgholms kommuns utbildningsförvaltning har som vision: ”Trygga barn växer här”. Den tryggheten måste också gälla vägen till och från skolan.

Tio beslut angående skolskjuts i Borgholms kommun har överklagats till Förvaltningsrätten detta läsår. Samtidigt kan konstateras att 31 överklagningar fått gehör direkt från utbildningsnämnden, så det visar att det finns all anledning att göra sin röst hörd. Det går att få rätt. Det är inte kört.