Annons
Nyheter

Kärleksbrev från Ville i Momåla

Nyheter • Publicerad 3 februari 2011

I en rykande färsk liten skrift på 70 sidor låter Kalmarförfattaren Anders Johansson oss ta del av ett hittills opublicerat kärleksbrev, skrivet av en 23-årig Vilhelm Moberg.

Skriften heter ”Drömmen om Ebba”. Titeln är trippeltydig och anspelar – förutom på slagdängan om Elin – dels på kärleksbrevets adressat, Ebba Andersson på Sandgärdet i Hovmantorp, och Mobergs eventuella dröm om henne, dels på romanfiguren Knut Torings dröm om sin Ebba (Brun) i Toringtrilogin.

Annons

Kärleksbrevet, enligt Johansson troligen det enda i sin art från Mobergs hand, är daterat 27 oktober 1921. Det inleds med ”Till den raraste flickan i Hovmantorp!” och avslutas med ”Din nya beundrare Ville i Momåla”. Beundraren i fråga fullgjorde vid denna tidpunkt värnplikten vid I 11 i Växjö. Eftersom Moberg dedicerade var sitt exemplar av sin debutbok till Ebba och hennes föräldrar kan man förutsätta att det unga paret träffades mer än den enda gång, som omnämns i det aktuella brevet.

Den som förmedlat brevet till Johansson är den kände Kalmarprofessorn K G Jan Gustafson, som visar sig vara systerson till Ebba Andersson, senare gift Cleve i Motala. Gustafson får också berätta vad han vet om sin moster, men i släkttraditionen finns knappast mer än brevet i behåll som säger någonting om vad som sig förehavit mellan Ville och Ebba i Hovmantorp, annat än att de aldrig blev tu.

Johansson tar sig den självklart tillåtna friheten att associera ganska fritt – ”eftersom jag inte är litteraturvetare”: så motiverar han det. Han betonar att det inte är hans avsikt att bevisa att Toringsvitens Ebba har verklighetens Ebba som förebild: ”medvetandet hos en författare fungerar knappast på ett så enkelriktat sätt,” skriver han. Men i den resonerande texten gör han flera kopplingar mellan de båda Ebborna och mellan romanerna och brevet, även om han vid nättupp varje tillfälle skjuter in det lilla ordet ”kanske”:

Sid. 12: ”Hon (Ebba i Hovmantorp) kom att leva i hans minne, kanske för att tio år senare transsubstantieras till en drömbild. Kanske den energi som alstrade romanens Ebba.”

Sid 41: ”Här minns han (Knut Toring) också Ebba; kanske är det författaren som erinrar sig den Ebba han mötte i Hovmantorp….”.

Sid 39: ”Kanske är allt detta (dialektiken i Toringböckerna) sammanfattat i brevet till Ebba.”

Legitimt

De kopplingar som Johansson på detta sätt gör kan man mycket väl acceptera som legitima, allra helst som Johansson inledningsvis ställer upp som en sorts axiom att: ”Det finns goda skäl att tro att Ebba /…/ gjorde ett starkt, kanske outplånligt intryck på den unge Vilhelm Moberg, och att hon kom att leva i hans minne…”.

Det man möjligen kan ha svårare att acceptera är följande motsättning i Johanssons resonemang. Å ena sidan framhåller han att ”den som tror att han kan återfinna dikten i verkligheten eller verkligheten i dikten tror vanligen fel”. Å andra sidan sätter han vid flera tillfällen likhetstecken mellan Knut Toring och Moberg själv: ”Knuts/Mobergs längtan efter den döda Ebba”; ”Det finns hos Moberg/Toring en formlig besatthet kring Ebbagestalten som tyder på en konkret tids- och rumslig relation.”

”Stigar mot vår tid”

Annons

Anders Johanssons skrift har två undertitlar. Den första förklarar huvudtiteln: ”Tankar kring ett kärleksbrev från Vilhelm Moberg”. Den andra visar att skriften har ytterligare ett syfte, nämligen att vara ett debattinlägg i dagsaktuella frågor: ”Med stigar in mot vår tid”.

Detta debattema löper parallellt med Ebba-temat, men med koncentration mot slutet. Redan på skriftens första textsida sammanfattar Johansson dock sin åsikt om dagens svenska samhälle: ”… inte minst nu i en tid då journalistiken i hög grad degraderats till politisk korrekthet och ideologisk berusning i symbios med det officiella Sverige.”

Det är högst aktuella händelser, knappt en månad gamla, som Johansson kommenterar: det misslyckade terrorförsöket i Stockholm (”som mer eller mindre bagatelliserats av statsministern samt helt förtigits i statschefens jultal”), det likaledes snöpta försöket att spränga Jyllandsposten i luften.

I skriftens tre avslutande avsnitt får ”våra aningslösa och okunniga politiker” sina fiskar varma för sin invandringspolitik. Författaren fördömer också tendenser att se mellan fingrarna med fascismens och framför allt kommunismens ogärningar, och sist men inte minst resonerar han kring pornografins starka ställning i vårt samhälle och kring ”pornografens” sätt att tänka och vara.

Genomgående i resonemanget är att Anders Johansson finner stöd för sina åsikter hos samhällsdebattören Vilhelm Moberg, som han känner sig befryndad med. Ett avslutande exempel bland många:

– Vi kan knappast tvivla på att Vilhelm Moberg skulle ha vänt sin vredes skålar mot det massiva förnekandet av allt svenskt som blivit mode bland politiker i de flesta partier.

ANDERS MARELL

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons