Vårda tiden
Vad är tid? Kan det mätas i minuter och timmar? Ibland känns tiden från måndag till fredag som en evighet. Och när vi måste stänga av datorn och sedan starta den igen känns sekunderna långa, vana som vi är att allt skall gå så snabbt. Förresten – en sekund kan väl inte gå långsamt. En sekund är en sekund, väl?
Biskop Augustinus (354-430 e Kr) sa. ”Tidsflödet är något som enbart kännetecknar människans erfarenheter. De tre tiderna nutid, framtid och förfluten tid är endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop med hennes själsliga funktioner: varseblivning, förväntan och minne”.
En sekund kan alltså vara olika lång beroende på hur vi känner oss och vad vi upplever. Inte så konstigt då att en tråkig dag går så sakta medan en rolig och innehållsrik dag går (alldeles för) snabbt.
”Tiden så hastigt försvinner, snart är mitt timglas utrunnet.”
Att tiden är nyckfull är något som vi märker extra mycket nu och då. Inte minst när det händer helt oväntade saker. Sådant där som sätter käppar i hjulet för våra noga planerade dagar.
I år har vi inte haft någon vintertid. Meteorologiskt sett, i alla fall. För att det skall kallas vinter skall dygnet ha en medeltemperatur under noll grader fem dygn i sträck. Före den 15 februari. Så har vi inte haft det på Öland. Hur blir det då när vi om ett år vill berätta vad vi gjorde i januari? Kan vi säga ”Förra vintern...”.
Nåväl – att definiera tiden är inte lätt. Att jämföra en tid med en annan är nästan omöjligt. Varje människa har sin egen upplevelse, sin egen erfarenhet av sekunder, minuter, timmar och år.
En sak har vi gemensamt – möjligheten att ta vara på den tid vi har. Det är bara den tiden vi kan påverka.
När vårsolen värmer som mest de här dagarna i mitten av februari är det kanske bättre än mycket annat att låta pliktsysslorna vänta och istället ta en skön promenad.
