Anna vill ha mer mys – och mindre krav

Lerkaka ,
Foto:
Jul är mysigt, absolut. Men december kan också vara en månad präglad av de ideal som högtiden medför. Precis som många andra känner Anna Winberg en press att leva upp till sina egna och andras förväntningar. Men hon väljer aktivt att kämpa emot det, och fokusera på det som känns viktigt.
Foto:
Den gamla spisen är fylld av äpplen och apelsiner, ett enkelt sätt att skapa mer stämning. På hyllan ovanför står bland annat en jultomte som sonen Isidor gjorde förra året.
Foto:
Isidor har också en egen liten prydnadsvrå, i fönstret så att de små figurerna ska vara på hans höjd.
Foto:
Att skicka egna julkort är viktigt för Anna. Det prioriterar hon framför att göra egen pepparkaksdeg.
Foto:

De flesta arbetande föräldrar med småbarn känner nog igen dilemmat. Man vill hinna mycket för att skapa en mysig jul för familjen, men tiden räcker inte till. Författaren Anna Winberg försöker sänka kraven: ”Jag vill lägga fokus på att umgås”.

Artikeln publicerades 8 december 2016.

I den gamla ölandsgården bor Anna Winberg med sambon Julius Sääf och sönerna Isidor, tre år och Hektor, ett år.

– Man får kämpa med idealet. Jag skulle gärna vilja ha det ”kling, kling, kling”, säger Anna Winberg och spretar ut med fingrarna som stjärnor för att visa hur huset skulle kunna vara välstädat och tindra.

– Men det kanske inte är under småbarnsåren du ska fokusera på det. Jag tror på att sänka sina förväntningar och vara snäll mot sig själv, säger hon och fortsätter:

– Du behöver inte stryka 40 juldukar eller göra egna julgrupper.

Hon går ut i köket och kommer tillbaka med en tub färdig kristyr.

– Det här är det bästa jag har sett, säger hon med ett leende.

När hon var liten gjorde alltid hennes farmor egen kristyr när pepparkakshuset skulle dekoreras. Och hembakad pepparkaksdeg var en självklarhet.

– Men jag är inte en person som tycker om att baka. Det finns ingen mening för mig nu att göra min egen pepparkaksdeg eller kristyr. Då köper jag hellre färdiga grejer och har det roligt med familjen, i stället för att det ska bli bråk.

Ett äldre hus skulle kunna öka kraven på att skapa en gammaldags jul, med extra-allt. Men inte för Anna.

– Jag tycker nog att gården ger fler möjligheter, man kan bygga upp julstämningen över tid. I år kanske vi skaffar julbelysning, nästa år blir det något annat.

Hon vill också komma bort från konsumtionshetsen.

– Det är inget fel i att konsumera, men kanske borde vi prioritera mer. Många lever i megaöverflöd. Vårt största problem är att barnen får för många leksaker, medan andra barn i världen svälter. Jag tror att lantgårdslivet har gett mig mer lugn och eftertanke. Det gäller nog att våga utmana sig själv, och välja vad man vill fokusera på.

Julkort betyder mycket för Anna, och därför lägger hon ner lite extra tid på det. Men någon större mängd juldekorationer har hon inte.

– Jag älskar hyacinter och ställer dem lite överallt i huset. Det är ett enkelt sätt att skapa stämning, och det tar inte lång tid.

Äpplen och apelsiner på den gamla gjutjärnsspisen bidrar till julens färger, och i ett fönster har sonen Isidor en egen liten samling av små prydnader.

– Det är väl också en grej med småbarn i huset, man får ställa de flesta prydnadssakerna högt. Men det där står på hans höjd så att han kan titta på dem och leka.

Det här är första året som familjen och släkten kommer att fira jul på gården i Lerkaka. Det lär bli en hel del julmat, och självklart en gran som barnen får vara med och klä. Men mest av allt vill Anna ta vara på den lediga tiden, och ta dagarna som de kommer.

– Kanske bakar vi pepparkakor, kanske inte. Men julen kommer varje år, du har alltid chans att göra om eller göra på ett nytt sätt.