Rösta på alternativ 3 – Kalmar och Öland

Insändare Artikeln publicerades
En Kalmarunion förespråkas av insändarskribenten.
En Kalmarunion förespråkas av insändarskribenten.

Kalmarunionen har återuppstått!

Krister vaknade med ett lätt ryck. Hjälp! Vart är vi på väg? Vart är Öland på väg?

Mardrömstankarna kunde inte riktigt släppa.

Bäst att gå ut en stund först och rasta Samba på Alvaret och lugna ner nerverna. Klockan var knappt halv fem, men solen värmde redan. Våren hade kommit tidig i år. Men torkan! Vad händer om Alvaret börjar brinna? Sydlig vind, 20 sekundmeter. Tankarna skenar iväg.Två eller en kommun? Vad skulle han rösta på? Det är ju bara några veckor kvar till valet.Grannar och vänner var lika villrådiga som han. Ingen visste vilket alternativ som var bäst eller i vart fall kändes bra. Han läste själv och försökte förstå gamla kommunala strategiutredningar för Öland, men utan att bli ett enda dugg klokare.

Bra förstås med kommunhuset i Mörbylånga för oss på Sydöland, men, men - hur många gånger besöker vi kommunhuset? Spelar det någon roll, om det flyttas till tex Färjestaden?

Att förlägga det till Borgholm verkar däremot direkt avigt för oss.

Men huvudfrågan - Vad är vitsen med själva omröstningen? Tänk om båda alternativen egentligen är dåliga alternativ? Redan 2009 röstat vi ju för två kommuner. Varför rösta igen? Om samma sak?

Krister tycker inte att det framförts några tunga argument alls som talar för något av alternativen. Och ännu viktigare - kommer en ny omröstning verkligen att avspegla vad den bofasta befolkningen önskar sig?

Han kände att det var som att välja mellan att få dö snabbt eller långsamt. Ja men vi vill ju att Öland skall överleva och utvecklas– inte dö! Inte nu och heller inte i framtiden.

Krister kunde inte låta bli att känna ångesten sakta komma krypandes igen utifrån Alvaret.

Samba kände det direkt och gnydde lite.

Det talas om ”vikten av att slå vakt om det unika kommunala självstyret i Sverige”. Men självstyret överlever säkerligen mycket bättre med hjälp av stora starka kommuner i stället för små svaga kommuner.

Det talas om ”nya utökade möjligheter till samverkan mellan kommunerna, vilket bland annat skulle kunna hålla nere kostnaderna.” Men varför då inte utöka och fördjupa ”samarbetet” ännu mer genom ett samgående och spara in ännu mer pengar?

Det talas om vikten av att sluta upp med att ha ”orealistiska och onödiga drömmar om en storkommun” på Öland. Även om det skulle bli en sammanslagning, så går det rimligen inte att hävda att vi får en ”storkommun”. Kommunen skulle bli liten ändå, bara ca 26 000 invånare.

Det talas om, att ”vi har allt att vinna på att behålla två kommuner.” Alla som kommer att rösta för en sammanslagning håller naturligtvis inte alls med om detta påstående.

Det talas om att ”Vi vet vad vi har, men inte vad vi får.” Ja – men är det verkligen en tillräcklig tröst? Inger första ledet verkligen framtidshopp?

Slutledet speglar å andra sidan en direkt rädsla för framtiden. En olust inför att ens utreda andra möjliga alternativ.

De totala kostnaderna för en sammanslagning måste rimligen vägas mot eventuella fördelar. I Kristers hjärna mal bara tankarna om Ebberöds Bank. Hela omröstningen framstår som bortkastade pengar med högst tvivelaktiga positiva förtecken.

Instinktivt känner Krister, att det som verkligen behövs är en mycket snabb rejäl kraftsamling. Koncentrera all kompetens, erfarenhet, och alla resurser på ett enda ställe. Krister uppmanar därför valberedningen att lägga till ett nytt alternativ i omröstningen:

ALTERNATIV 3 – motsvarande en enda kommun bestående av Kalmar kommun och Ölands båda små kommuner. Kanske också någon ytterligare liten kranskommun kan ingå i denna nya ”Kalmarunion”.?

Först då skapas förutsättningar för en nödvändig kommunal överblick av framtidsfrågorna samt möjligheter att kunna se helheten och klara av effektiva och nödvändiga satsningar inom hela storkommunen.

Stor och stor förresten? Allt är relativt. 100 000 invånare sammanlagt i en kommun är egentligen inte heller direkt stort. Men i vart fall tillräckligt stort och helt avgörande för att kunna klara dagens och framtidens utmaningar.

Men avståndet då mellan ön och fastlandet? Handen på hjärtat – hur många besök får kommunkontoren egentligen? De allra flesta öbor är dessutom i Kalmar titt som tätt. Lokala representationer på ön framstår inte heller som svårt eller dyrt att tillgodose, även om det blir en Kalmarunion.

Tekniskt sett skulle Kalmar kommun redan idag kunna köpa hela Mörbylånga kommun för 1 kr, eftersom budgivningen – efter förlängning fram till valdagen – fortfarande är öppen.

Kontakta Sydölands Begravningsbyrå om intresse finns! Borgholms kommun ligger säkert i samma prissegment.

Krister och Samba lämnar Alvaret, går in och lägger sig på kökssoffan och låter solstrålarna torka de daggvåta fötterna och tassarna. Nu känns det med ens lite bättre. Lugnet infinner sig. Framtiden kan faktiskt räddas.

En orolig men hoppfull bofast sydölänning