
Medlemmar flyr konstmuseet
KALMAR
Kalmar konstförening stiftades 1917. 1942 fick museet ta över en del av lokalerna i det gamla lasarettet på Slottsvägen. Här visades konst av internationell klass, regionala utställningar och verk ur Kalmar konstförenings samlingar.
När det nya konstmuseet invigdes 2008 blev dock utrymmet mindre. Det blev färre väggar och nu är samlingarna inte längre tillgängliga för besökarna. Valet av Månadens konstnär är tydligen också ute. Och resultatet av detta regimskifte lät inte vänta på sig. Av konstföreningens medlemmar har numera 40 procent lämnat föreningen, enligt en uppgift i kalmartidningen Barometern.
Medan missnöjet växte till sig, har det samtidigt gått framåt både i de gamla museet och i huset utanför. Så rapporterar Galleri Monica Strandberg till exempel tusen besökare på vernissagen av sin utställning med anledning av Kalmar FF:s 100-årsjubileum. Lika nöjda var Jan Andersson och sonen Tomas (Ali) Andersson som har fyllt det gamla museet med sina samlingar av den moderna, svenska och danska 1900-talskonsten.
Rykten om medlemsflykten från Kalmar konstförening hade också nått Jan Andersson, men han var inte alls glad åt det när jag intervjuade honom. Det är inte den rätta vägen när man ska kämpa för något. Både han och Monica Strandberg är medvetna om att det inte gäller att slå ut varandra i detta som kommunen kallar ”det nya kulturkvarteret”.
Med en vettig dialog kan alla ha nytta den nya mångfalden.
Det håller jag med om. Det är det som kallas för gruppdynamik. Alltså hellre tala med de båda herrarna, Schibli och Johansson, som ligger bakom utvecklingen på det nya museet än att fortsätta negligera varandra.









