MÖRBYLÅNGA
När dottern drog ut hela familjen i skogen för att leka ”En midsommarnattsdröm”, fick Anna Hammarstedt inspiration till sin nya föreställning.
Tre år senare har Ölands dramatiska teater premiär för barnpjäsen ”En liten midsommarnattsdröm”.

Dottern Hilda hade sett Shakespeare för barn på tv. Det dröjde inte länge förrän hon tagit med familjen ut i Sandbergens skog. Här fick mamma Anna rollen som Titania, pappa Johan (teaterns producent) blev Oberon, lillebror Leo hängde med som Puck och själv var Hilda Ärtblomma.
– Hon lekte verkligen Shakespeare, hittade sina egna ingångar. Hon hjälpte mig att skriva barnens berättelse om föräldrar som bråkar. Hilda har varit min vägvisare, berättar Anna Hammarstedt.

”En liten midsommarnattsdröm” har premiär nästa lördag, 23 januari, i Vickleby församlingshem. Därefter flyttar föreställningen in på Kalmar slott, där den ska spelas inför samtliga Kalmars femåringar.
I pjäsen får vi följa barnet Ärtblommas upplevelser när föräldrarna Titania och Oberon ska skiljas, för att Titania har blivit kär i en åsna och ska gifta sig med honom.
– Det är egentligen en skilsmässopjäs vi gör, säger Anna.
Manuset bygger till hälften på Shakespeares egna ord. I övrig text har Anna Hammarstedt använt vardagligt barnspråk, som hon själv uttrycker det.
Hon spelar rollen som Ärtblomma, men använder sig också till stor del av dockor. Samtliga gestalter har inspirerats av naturen. Frökapslar, kardvädd, tistlar och andra naturmaterial har använts för att ge dockorna sina personliga uttryck.
Precis som manus och scenografi, har Anna tillverkat dockorna helt själv, med viss hjälp av dottern.
– Hon har fått måla föräldrarna, eftersom jag ville behålla det här ur Ärtblommans perspektiv och få med hennes upplevelser.

Föreställningens regissör Johan Bernander jobbade med Ölands dramatiska teater första gången under produktionen av Sandvargen.
– Den här gången kom jag in ganska sent i produktionen, eftersom Anna hade gjort så mycket själv. Alla skådespelare borde våga bära mer av sina berättelser på det här sättet. Det blir sån styrka i att jag ser vad hon vill berätta, säger Johan Bernander som under många år arbetat som frilansande regissör, men också varit stationerad som chef på Växjö regionteater.
– Det är väldigt roligt att backa till det här minsta formatet igen, säger han.