Under Ölands Kvarnförenings vingar är förhoppningen att 11-12 miljoner kronor ska kunna arbetas fram för att rädda skamfilade Ölandskvarnar.

Under onsdagen samlades intresserade och berörda parter till överläggningar i Rydberggården i Algutsrum på initiativ från Ölands Kvarnförening.
På plats fanns bland andra de bägge öländska kommunalråden Lisbeth Lennartsson och Kent Ingvarsson, länsarkitekten Kjell-Håkan Arnell och Ölands Hembygdsförbunds ordförande Gay-Olof Alfredsson.
– Vi är tacksamma att så många ställt upp. Det har varit mycket givande diskussioner, säger Kennerth Gustafsson, ordförande i Ölands Kvarnförening.
– Den öländska kvarnen är en av landets största landskapssymboler. Den är lika känd som dalahästen och det säger också en del om det ansvar vi har, utvecklar Kjell-Håkan Arnell.

Det finns idag drygt 350 kvarnar kvar på Öland. Av dessa är också 20-30 direkt att betrakta som vrak och ett 50-tal saknar gångås. 134 ägs av öländska hembygdsföreningar och tillhör de mest omsedda.
Ölands Kvarnförening har kartlagt alla kvarnar på Öland.
– Bättre underlag har vi aldrig haft, säger Örjan Molander, byggnadsantikvarie vid Kalmar läns museum.
Onsdagens diskussioner handlade i mångt och mycket om hur kvarnräddningen ska kunna finansieras. En räddningsaktion skulle gå på i storleksordningen 11-12 miljoner kronor, enligt Kvarnföreningens egna uträkningar. Till detta skall sedan läggas ett ungefärligt underhåll på 2 500 kronor per kvar och år.
Nu fick Kvarnföreningen tips på hur medlen ska kunna fixas fram.
SAMLAD INSATS
– Det måste till en samlad insats, säger Kennerth Gustafsson och konstaterar att det nog kan vara lättare att få flera aktörer att bidra med någonting än att få en ensam att betala allt.
Ölands Hembygdsförbund har redan skjutit till en halv miljon kronor.
– Vi känner ett stort ansvar. Kvarnen är en symbol för Öland. Därför har vi reserverat en halv miljon för en bygghytta, säger Gay-Olof Alfredsson.