Gödsel är pengar.
– Det ligger 30 miljoner kronor och pyser ut rätt upp i luften, det vore slöseri att inte ta hand om gasen, säger Benny Wennberg, VD för Borgholm Energi.
En pinfärsk biogasutredning har svaret på hur gödselångor ska tas om hand, två ingredienser är drygt tretton mil gasledningsnät och tankstationer i Färjestaden och Borgholm.

Öland är på väg mot eget Nord Stream-projekt. Där ryssarna drar 122 mil gasledning mellan Vyborg i Ryssland och Greifswald i Tyskland via Östersjön håller sig ölandskommunerna på land och kopplar ihop storlantbruk med stad och bil – under förutsättning att idéerna i den biogasutredning Borgholm Energi och Mörbylånga kommun gemensamt köpt in av Hushållningssällskapet och Tyréns gillas och antas.
– Oerhört spännande. Styrelsen var mycket positiv och ser naturligtvis möjligheter i detta, säger Benny Wennberg, VD för Borgholm Energi, efter att ha presenterat utredningen för bolagets ledning.

Utredningen i korthet: ett trettiotal redan ”identifierade” lantbruk i Borgholm och Mörbylånga bygger rötkammare varvid rå-gas utvinns, gasen pumpas via ledningsnät till Borgholm och en uppgraderingsanläggning som i sin tur matar ut ren fordonsgas till två pumpstationer för gasbilar. Drygt tretton mil gasledningsnät från Askelunda i norr till Färjestaden i söder krävs för ett fungerande system.
– Askelunda och ner till Alböke och därefter till Borgholm för att sedan gå till östra sidan från Bragelund ned längs östsidan till Bjärby och Runsten och sedan över till Färjestaden. Pumpstationerna ska finnas i Borgholm och Färjestaden, är Benny Wennbergs beskrivning av den tänkta gasledningens rutt på Öland.

Investeringen kräver tilltagen kassa, både hos ledningsägare och lantbrukare.
– Totalt handlar det om mellan 150 och 160 miljoner kronor varav hälften ligger på gårdsnivå. För den genomsnittliga lantbrukaren behövs en investering på cirka 2,5 – 3 miljoner kronor och då säljer medelgården gas för 400 000 kronor per år till nätbolaget.
Nätbolaget kan vara Borgholm Energi.
– Vi ser i alla fall möjligheten, det är här det kommunala engagemanget kan komma i. Och vi har redan hand om el, fjärrvärme, vind och vatten så varför inte gas? Men det är öppet för andra intressenter.

Enligt expertisens kalkyler kan 3 100 kubikmeter bensin per år ersättas av fordonsgas sprungen från Ölands-kossor.
– Är lika med 20 procent av den bensin vi bilister på Öland kör upp.
– Vi pratar om 31 gigawatt-timmar och gas värd 30 miljoner kronor som idag ligger och pyser ut rätt upp i luften. Självklart ska vi ska ta hand om det. Allt annat är slöseri.
Frågan ”när” har inget precist svar. Gas-pusslet kräver rätt svar från många aktörer.
– När det gäller fordonsgas är det lite av hönan och ägget, vad ska komma först: gasbilarna eller gasen? Men skulle vi hamna i ett mellanläge där fordonsgas inte är någon bra affär kan gasen användas för värmeproduktion. Det viktiga är att nu finns möjligheten, säger Benny Wennberg och hoppas på positiv respons från den viktigaste pusselbiten av dem alla; lantbruksnäringen.
– Jag vet att det finns ett stort intresse och engagemang hos bönderna och jag hoppas att de cirka 30 gårdar utredningen pekat ut vill vara med. Och för att våga vara med, för att våga göra en sådan investering, krävs en garant som säger att ”vi tar hand om gasen”. Och den garanten kan vara det kommunala bolaget.

En följdeffekt av utredningen kan bli slam-tyngda transporter i nordlig riktning, från reningsverken i Mörbylånga kommun till reningsverket i Borgholm.
– Tanken är att vi rötar slammet från Färjestaden och Mörbylånga här i Borgholm, berättar Benny Wennberg och ser stora miljövinster i en eventuell gas-satsning.
– Dels ger gasbilar renare avgaser än bilar med bensin- eller dieseldrift, dels stoppas läckage av metangas, som är en växthusgas.