Åsikter

Ulf Hedman: Fake-news – nu även på Öland

Åsikter Artikeln publicerades

Ordet för dagen, fast det har det förstås varit ganska länge nu, faktiskt ända sedan Donald Du…Trump började twittra i de högre politiska sfärerna i USA – alltså, ordet för dagen är fake-news, falska eller påhittade nyheter och som det ibland heter ”alternativa nyheter.”

Naturligtvis skrivs det nu också artiklar samt mer eller mindre lärda avhandlingar och böcker om fenomenet. De två senaste på svenska är ”Det finns inga häxor” författad professorn i molekylär cellbiologi, Åsa Wikforss, samt ”Alternativa Fakta” av historieprofessorn Arne Jarrick. Vill man nörda ner sig i ämnet och tangerande teman är böckerna väl värda åtminstone en genombläddring.

Den sanningssökande individen anar att ursprunget till all denna djävulskap är ett explosivt framväxande internet där vanliga idioter, do-gooders, vänster- och högerextremister samsas i fiberkablarnas oändliga virrvarr runt vårt klot. Men spridandet av falsk information och konspirationsteorier är (förstås) lika gammal som mänskligheten själv. I modern historia känner väl de flesta till föreningen (som fortfarande räknar in tiotusentals medlemmar) som vägrar tro på månlandningen som Armstrong och Aldrin genomförde den 20 juli 1969.

– Herregud, man ser ju tydligt hur flaggan fladdrar i ”månvinden”, sägs det fortfarande i ämnet.

I nutid har vi fått vänja oss vid Trumps och våra egna politikers tirader om allt från vänsterjournalister med en ”agenda” (fast f-n vet …) till ondskefulla riskkapitalbolag som väger blöjor och dricker champagne på skattebetalarnas bekostnad på tjusiga söderhavsöar med en icke-existerande skattelagstiftning. Problemet idag, till skillnad från tidigare decennier, är att allt går så mycket snabbare och träffar så många fler med ett enda klick på ”send”-knappen. Det kan vara svårt att värja sig för allt detta flöde som sköljer över oss som en informationstsunami. Tiden för grundläggande källkritik finns liksom inte där.

Nå, för att återgå till det här med stollar så vet vi alla att varenda by och folkförsamling har sina alldeles egna fåntrattar. Politiska församlingar är sannerligen inget undantag. Något som ganska tydligt visades sig vid det senaste fullmäktigemötet i Mörbylånga. Och här kan vi alltså koppla ihop såväl företeelsen ”alternativa fakta” som vanlig idioti.

På fullt allvar hävdade S- ledamoten Henriette Koblanck, att TU (Tidningsutgivarna) enligt ”utgivningsdirektiven” klassificerat Ölandsbladet som att annonsblad och inte en dagstidning. Hon sa det inte bara en gång utan hävdade med skärpa ett flertal gånger att så var fallet. Hennes problem var att hon inte kunde hitta ”riktiga” tidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter (naturligtvis med utgivningsort Stockholm) på biblioteken nere i södern där hon för närvarande är bosatt, utan bara detta ”annonsblad”. Och det var förstås mer än vad en civiliserad människa kan behöva stå ut med.

Hennes uttalande var ett typexempel på vad som kallas för alternativa fakta, fake-news, eller vad ni nu behagar. Det finns inget instrument som heter ”utgivningsdirektiven”, vilket TU med viss skärpa påpekat i ett brev (äkta fakta) för Mörbylånga kommunfullmäktige och dessutom strukit under att Ölandsbladet, som dessutom är en av landets äldre tidningar med en osannolikt stor hushållstäckning (ledande i landet – äkta fakta), är en dagstidning som ”uppfyller alla kriterier” för att definieras som just en sådan.

Så var det med det.

Nu undrar vi om inte hela den här historien är fake-news. Så jäkla oförskämd och lögnaktig kan väl inte en människa, som betraktar sig som civiliserad, vara att man dessutom kommer dragande med ”hitte-på”-direktiv som ska bevisa den osannolika tesen man förfäktar? Nej, vi tror att den här S-ledamoten snarare är en variant av något slags sydöländskt Halloween-monster som egentligen inte finns. Bara namnet låter som ett fake-name. Och hur som helst, monster finns inte. I varje fall hävdar den snart sju-åriga dottern det. Och det säger hon bestämt – utan att vifta med några påhittade ”direktiv”.