Åsikter

Dags för en ny bro

Sebastian Hallén (L)
”Jag föreslår att de bägge kommunerna efter nyår tillsätter en grupp med sakkunniga för att ta fram en färdplan: hur får vi en ny bro på plats så snabbt som möjligt”, skriver Sebastian Hallén.
Foto:Arkiv
”Jag föreslår att de bägge kommunerna efter nyår tillsätter en grupp med sakkunniga för att ta fram en färdplan: hur får vi en ny bro på plats så snabbt som möjligt”, skriver Sebastian Hallén.

Första avsnittet i SVT:s nya serie ”Vikingarnas tid” heter ”Alla vägar leder från Rom”. Med det avses de spår av romarriket som går att hitta i järnålderslämningar i vårt land, inte minst på Öland. Många dåtida ölänningar åkte till Rom för att tjänstgöra som soldater och handeln med romarriket var utbredd. Så länge Öland har varit befolkat har man sökt sig utåt för att bli rikare på hemmaplan.

Ölands utveckling har alltid varit styrts av kommunikationsmöjligheterna med omvärlden: när sjövägen var snabbaste rutten till kontinenten var Öland en tätbefolkad och rik ö. När Ölandsbron invigdes vändes befolkningsminskningen till en ökning. Men i dagarna är det 50 år sedan första spadtaget till bron togs, och behoven ser inte likadana ut idag som då.

När bron invigdes beräknade man att en miljon fordon skulle passera varje år. Redan andra året passerade tre miljoner fordon över bron. I dag är siffran uppe i 6,8 miljoner fordon, vilket nästan är i paritet med Öresundsbron (7,4 miljoner). För att klara av trafikvolymen har Trafikverket stoppat cykeltrafiken på bron och skapat fler körfält. Redan där och då borde det stått klart att bron överlevt sig själv, i och med att den inte längre klarade av sin ursprungliga uppgift.

Staten kom lindrigt undan när den förändrade brons uppgift. Vi på det lokala planet knöt näven i fickan, som man gärna gör både som ölänning och smålänning. Men faktum är att vi lever med en intensivt trafikerad bro som saknar mitträcke, säkerhetsmarginaler och cykelbanor. Öresundsbron är 31 meter bred, Ölandsbron är bara 13 meter bred. Det är inte hållbart i ytterligare 50 år, som Trafikverket menar är brons livslängd.

Dessutom har kommunerna investerat många miljoner i att få till en cykelled från fyr till fyr. Ska vi då fortsatt bara acceptera att staten, i form av Trafikverket, stoppar cyklister från att ta sig till ön? Det gäller inte bara cyklister i vanlig bemärkelse utan även elcyklar och andra framtida fordonsvarianter, vars potential vi bara ännu bara kan ana.

Det är dags för en ny Ölandsbro som uppfyller dagens och framtidens krav. Se på Sundsvallsbron och jämför som exempel: 35 meter bred, mitträcke, avskild gång/cykelbana. En ny förbindelse öppnar också andra möjligheter såsom extra vattenledning, elkabel och/eller stamfiberkabel till fastlandet för ökad driftsäkerhet. Möjligheterna är många, men då måste vi på Öland först och främst ta oss i kragen och börja driva frågan gemensamt och utåt i såväl den kommande regionen som gentemot staten. Tankarna på en andra Ölandsbro är inte ny hos oss, men det är den på andra sidan sundet.

Stora och statliga investeringar tar tid. Ett beslut om en ny bro kan ta allt från 10 till 30 år. Därför är det bäst att börja nu. Jag föreslår att de bägge kommunerna efter nyår tillsätter en grupp med sakkunniga för att ta fram en färdplan: hur får vi en ny bro på plats så snabbt som möjligt – vad är vår kravspecifikation, vilka platser är möjliga, hur ser sambanden med kringliggande infrastruktur ut, hur kan finansieringen lösas. Ta samtidigt fram de bästa argumenten och påbörja en informationskampanj gentemot beslutsfattare utanför våra kommuner. En fungerande bro är ingen lyx, det är en rättighet, men om vi ska nå dit måste vi jobba tillsammans.